Diskutera utan att ha stridsyxan redo

Jag har svårt med människor som ser världen i svart & vit, viktigpettrar som alltid vill ha rätt, som ganska snabbt plockar fram stridsyxan. Finns liksom ingen mellanting. Svåra människor. Man kan tolka ett påstående, en tanke, på så många olika sätt, men om sinnet är "stängt" då blir tolkningen bara på ETT sätt, åt det negativa hållet. Jag alltid gillat intellektuella människor som jag kan diskutera allt mellan himmel och jord, människor som kan tala med balanserat sinne. Är man trygg i sig själv, så kan man diskutera med öppet sinne, är man otrygg i sig själv så plockas stridsyxan fram väldigt snabbt. Har aldrig förstått mig på människor som snabbt tänder en tändsticka, varför inte bara se saken som den är utan att det egna "jaget" måste till varje pris brinna?