Jag tror att många, liksom jag själv tycker att det är svårt att beskriva sig själv och dessutom blir jag alltid väldigt nyfiken på hur andra ser mig. Vilka ord skulle du som läsare beskriva mig med? Kommentera jättegärna, långt eller kort. Trevlig läsning!
Vi Finländare är äkta – vi menar vad vi säger. Och tro mig, vi säger rakt ut vad vi tycker och tänker och vi gör det rakt upp i ansiktet på vederbörande. Det som jag har haft svårt med i sverige bland svenskar är att det tisslas och tasslas med varandra om allt man är missnöjd med kring sin arbetsplats, sina exfruar, flickvänner, exmakar, pojkvänner, vänner, bekanta, grannar mm. Svensken kommer aldrig till skott. Det är väldigt frustrerande att både höra och se sådant beteende. Jag blir liksom galen. Det är liksom inte arbetskollegan eller bästa vännen som kan lösa ens problem. Det är liksom bara jag själv och den som jag upplever mig störa mig på som kan lösa en situation ELLER INTE. Man ska kunna framföra konstruktiv kritik och blir man sedan inte hörd så finns det ett motto bland finnar "Jag styr inte över en situation, men jag kan styra vad jag vill medverka till". Därav jag har gjort många val i mitt liv både då det gäller arbetsplats, relationer och bekanta. Trivs jag inte så trivs jag. Så himla enkelt är det. Min styrka är att jag vågar konfrontera. Det först nu efter min utmattningsdepression/ångest medicinska behandling som jag har insett då det varit en period lugnt i hjärnkontoret att jag börjat se vad är mina styrkor och jag blev lite förvånad då jag insåg att jag vågar faktiskt konfrontera och jag har gjort det trots min ångest som spökat i bakgrunden. Nu har min ångest spöke minskat rejält och den tänker jag ta tillvara. Kommer inte låta någon köra över mig igen, aldrig någonsin! Många människor har passerat mig under min resa genom min utmattning och alla har bidragit på olika sätt att förstå mig själv i ett större perspektiv. Ångesten äger inte mig. Jag släpper den fri.