Jag tror att många, liksom jag själv tycker att det är svårt att beskriva sig själv och dessutom blir jag alltid väldigt nyfiken på hur andra ser mig. Vilka ord skulle du som läsare beskriva mig med? Kommentera jättegärna, långt eller kort. Trevlig läsning!
Återkommande djupa tankar som poppar upp då och då i sinnet under livets gång. Jag tvingades in i en fyrkantig box då jag var ung. Jag fick släppa dansen och musiken och tvingades följa en massa oskrivna regler och förväntningar. Jag har under årens lopp känt mig kvävd av alla förväntningar. Jag har aldrig lyckats anpassa mig in i denna box. Jag alltid velat vara fri som en fågel. Totalt fri från alla krav och förväntningar. Jag vill bara vara mig själv. Jag vill inte leva efter osynliga krav och förväntningar. Jag gjorde som 27 åring mitt första försök att slita mig loss från allt som heter osynliga krav och förväntningar. Jag kastade mig rakt ut i det okända och när jag landade så lärde jag mig att "landningen lärde mig att flyga". Landade i storstaden där jag upplevde människor var fria att tänka och vara den de ville vara. Där bodde jag i många år och kände mig äntligen fri från ångest, fri att leva som jag ville. Kom underfund med efter nästan 20 år i storstaden att jag flytt från en stad som egentligen gav mig en inre ro. För det var dit jag begav mig varje gång jag upplevde stress och oro i mitt privatliv, jobb etc. Till sist tog jag mitt pick och pack och återvände till min hemstad och denna gång har jag med mig en sak i mitt bagage "det är ingenting fel på min hemstad. Det var JAG som person som behöver visa för mig själv att jag kan leva som jag vill oavsett vart jag än befinner mig och JAG måste sätta ner foten till de som vill tvinga in mig en box".
